Trött på potatispuré

"Har du gett någon smakportion idag?" frågar Pappa Fredrik när han kommer hem från jobbet. "Nä" svarar jag "vet inte hur jag ska kunna ge honom själv. Jag vill ju att han ska sitta när han äter och samtidigt vill jag se vad jag gör". Det är halva sanningen. Den andra halvan är nog att jag inte vill vara ensam med honom om han sätter i halsen. "Vi ger honom efter han har sovit nästa gång!" fortsätter jag. Så blir det inte eftersom vi hastigt ändrar oss och tycker att nu med en gång blir bra. Snabbt fram från frysen, in i mikron på 30 sekunder, ut med lite bröstmjölk och så en pyttesked in i Gustavs mun. Han tuggar och sväljer varpå han blir tvärtrött och vill sova. Inte konstigt alls, han hade ju varit vaken i över tre timmar.